Beskrivning av tredje växtföljdsomloppet (2000-2005)

Målsättning

Målsättning med projektet från och med växtföljdsomlopp 3, (startår 1999) har varit att på tre skilda jordtyper studera miljövänliga och uthålliga ekologiska och konventionella odlingssystem med och utan djurhållning med idisslare. Positionerna i det nya projektet har flyttats framåt i så motto att avsikten nu blir att jämföra odlingsformer som representerar odlingen hos de mest miljömed-vetna lantbrukarna inom respektive system.

Försöksuppläggningen är sådan att åtgärdsprogrammen fortlöpande anpassas så att de följer den biologiska, tekniska och ekonomiska utvecklingen av de ingående odlingssystemen - med full respekt för respektive systems bakomliggande natursyn och filosofi.

Projektet skall utgöra underlag för objektiv information om de olika odlingssystemen till rådgivare, producenter, konsumenter och beslutsfattare, samt tjäna som demonstrationsobjekt för grupper intresse för uthålligt jordbruk.

Försöksplan

I projektet ingår fem försöksled.

Led A

Konventionell odlingsform, utan kreatur. Skörderester nedbrukas.

Led B

Konventionell odlingsform med kreatur. Vall och stallgödsel (flytgödsel) ingår. Skörderester från spannmål och sockerbetor förs bort.

Led C

Ekologiskt, biodynamisk odlingsform med kreatur. Vall och komposterad stallgödsel samt urin ingår. Skörderester från spannmål och sockerbetor förs bort. Biodynamiska preparat tillförs.

Led D

Ekologiskt ej biodynamisk odlingsform med kreatur. Vall och stallgödsel (flytgödsel) ingår. Skörderester från spannmål och sockerbetor förs bort.

Led E

Ekologisk ej biodynamisk odlingsform utan kreatur. Skörderester nedbrukas.

Försöken är utlagda som parcellförsök. I samtliga odlingssystem tillämpas 6-åriga växtföljder.
Alla grödor odlas varje år utan upprepning. Varje ruta har ett omfattande och fullständigt specificerat skötselprogram som är anpassat till odlingssystemet och försöksplatsen.

Bevattning har utförts till potatis i Önnestad och Östra Ljungby. Inga andra grödor har bevattnats. Gröngödslingsgrödorna har putsats 3 ggr per år.

Växtnäringstillförsel

Utöver planerad kalkning tillförs sockerbrukskalk (2,5 ton) i alla led med sockerbetor i växtföljden. Stallgödselgivornas storlek baseras på beräknad möjlig djurhållning i respektive odlingssystem.
I konventionella system beräknas växtnäringsbehovet efter SJV:s ”Riktlinjer för gödsling och kalkning”.

I det ekologiska systemet utan kreatur (led E) tillförs i

  • Bollerup  - SL-aska som ett ekologiskt godkänt PK-gödselmedel till sockerbetorna.
  • Önnestad - fruktsaft (20 m3) och SL-aska motsvarande 20 kg P till potatisen.
  • Östra Ljungby - svinurin till rajgräsfrö.


Växtskydd

I leden A och B behovsanpassas kemisk bekämpning enligt konventionella metoder. Undantag är potatis vars ogräsbekämpning sker mekaniskt. I de ekologiska odlingssystemen kontrolleras ogräset mekaniskt. (ogräsharvning, radrensning, kup/harv) beroende på gröda i erforderligt antal gånger. I sockerbetorna tillkommer handgallring. 

Växtföljder

Projektet utförs i samma försöksrutor som använts i systemjämförelser sedan 1987. Det innebär att jordarna redan från start är att betrakta som omställda till respektive odlingsform. Endast för vissa placeringar i växtföljden blev 1999 ett mellanår för att komma in i de nya, växtföljderna.


Förändringar jmf med tidigare växtföljdsomlopp

Höstsäd efter vall i kreaturssystemen har ersatts med sockerbetor för att minska läckagerisken. I Önnestad innebar sockerbetorna en ny gröda i växtföljden medan det i Bollerup endast var frågan om en omkastning av grödplaceringen. I Östra Ljungby anpassades växtföljderna till jordmånen genom en mer grovfoderdominerad inriktning i kreaturssystemen och en övergång till gräsfröodling i de kreaturslösa systemen.

Oplanerade förändringar fr.o.m. 2003

Ökande angrepp av ärtrotröta medförde att vi fr.o.m. tredje året i omlopp 3 beslöt att på flertalet positioner byta ut ärtorna mot åkerbönor, lupiner och i något fall mot havre.

Jämförelser mellan de olika systemen var inte längre central, och därför valdes grödor/sorter efter vad som var optimalt i respektive odlingssystem, med t ex en brödvetesort i kreaturslösa system och fodervete, eller rågvete i de djurhållande systemen.

Det är på resultaten från grödorna i denna växtföljd, som den ekonomiska utvärderingen grundar sig.

Enstaka avvikelser

Östra Ljungby

2003

  • Blivande gräsfrövall i led E. kasserades. (barfrost och blåst)
  • Mycket svaga bestånd i höstråg, led A. (uppfrysning)
  • Svag och luckig etablering av ärter i led A.

2005

  • Den konventionella vallen var påfallande luckig (utvintring?) medan de ekologiska stod hyggliga. Noterades bl.a. stora skräppor och maskros.

Önnestad

2004

  • Den 19/7,2004 putsades ärtrutan (E26) ner. Anledningen var att ogräset konkurerade ut den svagt etablerade ärtgrödan.

2005

  • Rågen i ruta E26 var tunn och ljus i färgen. Trolig orsak är att. förfrukten ärt som putsades ner un-der sensommaren 2004, aldrig kom tillbaka.

Bollerup

  • Etablerings- och tillväxtstörningar i ensam höstraps parcell på grund av vilt- och högt insektstryck.

2005

  • Smärre utvintring p.g.a. barfrost, noterades i höstvete av sorterna Gnejs och Marshal (rut B10). Vid jmf mellan sorterna uppvisar Marshall en större frodighet.